Förutsägbara Sportnytt

Först den där årskrönikan som är så trivsam och rörande. Jublande svenskar. Gråtande svenskar. Friidrott. Musikklipp med klimax på exakt rätt ställe. Och så Jonas Karlssons dryga krönikörröst. (Jag, med mitt mainstream-sportintresse, fick bara rysningar en gång. Det var inslaget om Foppa. Och han har inte gjort någonting på hela året. Jag behövde bara se honom och hans skadade fot. Ja och Zlatan förstås! När han pressar upp den i högerkrysset och jublandes hoppar upp i famnen på en av bänkvärmarna. Den blicken han har då, helt otroligt. Zlatan, alltid Zlatan.)

Sedan är det Sportnytt klockan 22:00 och det handlar förstås om Charlotte Kalla. Givetvis har de skickat upp en reporterpraktikant och en bakfull kameraman till någon liten håla i Norrbotten (eller var fan nu familjen Kalla kommer från), för att intervjua pappa Kalla, som självklart är på jobbet, där han - trumvirvel - kör traktor! De filmar när han parkerar sin traktor bakom en barack. Det är snö överallt, inga hus och ser svinkallt ut. Inne i baracken håller en annan blåkläderklädd man på att fippla med antennen på en liten teve. En kvinna brygger kaffe. Pappa Kalla sätter sig på en stol, lutar sig tillbaka och bakar en snus (tror jag iallafall, eller var det ur något reportage från förra veckan?). Han sitter där och ser sin dotter vinna. Han rör knappt en min. Han vill hellre vara ute och köra traktor, men nu när teve är där måste man ju ställa upp. Praktikanten försöker tvinga ur honom en glädjeyttring:
"Hur känns det här då?"
"Bra."
"Är du rörd?"
"Ja."
Tillbaka till studion och där står hon Jane som varit med sedan 1985 (ser fortfarande likadan ut) och säger:
"Ja, känsliga bilder."
Och över hela Stockholm sitter de och tänker att alla norr om Gävlebro är precis som pappa Kalla.
(Detta var alltså bara en världscuptävling. Hur ska de göra när Kalla vinner VM-guld? Jo, då åker de förstås hem till familjen, och ser tävlingen tillsammans med dem, i deras brunröda skinnsoffa, och filmar när mamma Kalla sätter fram kakfatet. Sedan intervjuar de något dreglande småsyskon: "visst är storasyster duktig?" "Mnjaaa....hon äj jätteduktig." Och pappa Kalla tar en snus.)

Som grädde på moset (underbart uttryck!) nämner de även den klassiska skidtävlingen i Val d'lsere. Vad är det som är så klassiskt med den? Jag tycker inte den är ett dugg klassisk. Inte ett dugg. Jag tycker det är en jävla skittävling. Det tycker jag.