onsdag 26 september 2007

Det finns bara en sak att göra: ringa farfar, han vet ju allt

Men jag lär få avsätta en halvtimme åt ett svar utformat till en historia som tar mig från trettiotalets Vindeln till nutidens Väja. Och berör allt möjligt däremellan.


Jag kan föreställa mig hur det skulle börja:

"Ja...du vet det där med återställningsknappar började man inte med förrän i slutet av sjuttiotalet. Innan dess fick man stänga av alarmet manuellt med en skruvmejsel. Och före det fanns det inte ens något alarm. Då var det många som tyvärr hann tyna bort inne på handikapptoaletten innan någon började undra vart de tagit vägen. Och före det fanns det inga handikapptoaletter, nej på den tiden kallade man inte handikappade för handikappade, de var som vanligt folk och fick använda vanliga toaletter. Men då fanns iallafall riktiga toaletter, innan dess hade man bara dass. Vilket var lyx om man jämför med hur det var dessförinnan; då fick man gå ner till älven. Och ibland när man satt därnere kunde det flyta förbi ett flottlass med timmer. Då hade de just lossat på bröt uppe i vid Åliden. Jovisst, sånt fick man vara beredd på. Du vet jag jobbade själv som flottare flera somrar. Var ju fullständigt livsfarligt..."

2 kommentarer:

Unknown sa...

"I love that bathroom. It's got that high, high toilet. I feel like a gargoyle perched on the ledge of a building."

(När George använder företagets handikapptoalett)

Seinfeld season 9, episode 1
Mikael = George Costanza

Mikael sa...

Precis så känner jag mig också! Jag använder inte alltid handikapptoaletten, men ibland måste man tillåta sig lite vardagslyx.