Nu sitter jag här och funderar på att smyga iväg till affären ändå, och lyxa till det med lite löskarra. Fast det känns så karaktärslöst och svagt. Och patetiskt. Kanske framförallt patetiskt. Eller? Jag menar vad ska de tro om mig när jag kommer helt ensam i mina slappa och slitna manchesterjeans (mina "läsarbyxor") och handlar en påse lösgodis för tjugo spänn? Inget mer.
Dessutom tänker jag tränga mig före i kön och be kassörskan väga påsen åt mig, och högt påpeka att jag bara har tjugo kronor. Sedan går jag tillbaka till lösgodishyllan och lägger tillbaka godisarna en efter en. Med händerna förstås. Och alla finafina flickor och tightjeansade pojkar kommer tänka: "fy fan en sån äcklig en! Man kan ju bara ana var dom händerna varit." Och sedan lägger han armen om henne och går till ICA istället.
Jag tar på mig en mössa också. Jag kör all in. Det är ändå för sent att rätta till något nu.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Det blir rätt uppenbart vad man ska göra när man bara köper en sak. Men en godispåse är väll ändå rätt vanligt. Jag köpte enbart ett storpack toapapper en gång på ica och kände hur kassörskan (aldrig en kille en sån gång) tittade lite snett på mej. Köpte kodisar på hemköp i kramfors en gång också, den gången hade jag verkligen bara ett mission, men jag fegade ur och slängde med en tuggummipåse och en tidning också....
Du skulle hem och blåsa ballonger, eller hur?
Det vet du..
Skicka en kommentar