Igårkväll var det stopp. Hon satt sig vid datorn och vägrade att flytta på sig. "Det räcker för idag Mikael", sa hon. "Det är ändå ingen som bryr sig."
Hon vände sig inte ens om för att se en tår födas i mitt öga.
Men nu är jag i Kramfors igen och ingen kan hindra mig ifrån att okynnesblogga.
2 kommentarer:
Jorå, de e visst nån som bryr sig! Så de så.
Tack! Det värmer.
Skicka en kommentar