Det är tio år sedan jag gick ut nian. Häromdagen fick jag en inbjudan till klassåterträff. Och ja...nej jag tänker inte ens raljera över det här. Det vore så klichéartat. Klart jag ska gå dit. Allt annat vore som en loska i ansiktet på mina gamla klasskamrater. Som om jag skulle vara bättre än dem. Det är jag inte. Jag ska gå. Det blir kul, intressant och spännande. Och det kostar ju bara 330 kronor. Sällan kommer jag ha så roligt, för så lite pengar.
När jag skriver såhär känner jag mig som Tupac Shakur i disslåten Hit 'Em Up, där han efter första versen säger att han inte tänker säga något mer, för han står så högt över dem han dissar att han inte ens vill vidröra skiten, istället låter han sina "little homies" ta hand om packet. Men det roliga är att 2pac är så jävla förbannad att han inte kan hålla sig i bakgrunden. En minut senare dyker han upp igen och lägger några av hiphophistoriens fetaste rhymes. Dock inte lika feta som de Notorious B.I.G. - killen han dissar - brukade leverera.
Men jag tänker alltså inte göra så. För jag påstår inte att jag är coolare än mina gamla högstadiekamrater. Tvärtom! Så jag håller mig lugn. Jag bidar tiden och funderar på vilka jag kläder jag ska ha på mig. Det blir kul med återträff på Gladan. Det blir det. Jag kan knappt bärga mig. Och jag tänker alltså inte återkomma med ett inlägg som säger något annat.
(Kuriosa: när jag gick i trean på gymnasiet skrev jag mitt specialarbete om hiphop. Jag fick VG. Borde ha fått MVG. Det var fett! Jag var en akademisk och anonym hiphoppare - jag kunde mycket, lyssnade på det mesta (Wu-Tang, Big Pun, Gang Starr, you name it!) men visade inget utåt; jag kallade inte lärarna för "punk-ass bitches" och klädde mig inte i stora kepsar, superbaggy jeans och fejksmycken runt halsen. Numer lyssnar jag mer på Neil Young och Dylan. Det visar jag utåt genom att bära skägg.)
PS. Fortfarande lugn angående återträffen. Lugn och fin. DS.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Kom igen nu. Ska det inte bli roligt att gå på klassfesten? Kunna berätta för alla vad man gjort och vad man gör! Det tycker i alla fall jag.
Förresten, visst hade du väl ändå baggy-jeans och basebollkeps? Eller var det först på gymnasiet du började med det?
Jag ville också vara sådär hiphop-kunnig ett tag, typ vid den här tiden förra året. Det slutade med att jag snöade in mig på wu tang och där är jag än idag. Favoritskiva inom genren är dock Vaudeville Villain med Viktor Vaughn (MF Doom).
Till swedbank-Per: Kanske roligt för dej eftersom du kan berätta att du gör nått, inte lika roligt för mej å H..
Klart du står över oss min bäste Michael och jag skulle inte vilja ha det på nått annat sätt. Men kvällen lär ju sluta på samma sätt som den alltid gör du jag Big E Mr N Mr B sittande i baren smuttandes på en vitrys och beklaga oss. men jag får väll bjuda herrn på 2pac förfest innan vi drar ner.
Mr T
Mr T, jag vet att vi kommer hamna där, och det är allt jag kräver, allt jag vill. Allt jag behöver.
Skicka en kommentar