Jag funderar på att gå till sjöss. Mest för att kunna säga att jag gått till sjöss. Nej, mest för att andra ska kunna säga att jag gått till sjöss. Själv kan jag ju inte säga det. Jag är ju till sjöss. Men när morsan träffar min gamla dagmamma på Konsum, och hon frågar vad jag gör nuförtiden, då kan mamma svara:
"Ja Mikael, han har gått till sjöss."
Eller på klassåterträffen, när någon undrar var den där korte fräknige killen är någonstans, då kan någon som vet svara:
"Du menar Mikael, han har gått på sjön."
Men jag vet inte hur man går tillväga när man vill gå till sjöss. Jag antar att det inte är som förr i tiden, som i romanerna, när man bara gick ned till hamnen och bordade första bästa fartyg som låg inne. Så vill jag att det ska vara. Jag vill inte behöva gå någon kurs som det står på arbetsförmedlingens hemsida under "Arbete till sjöss".
Man klickar där och finner rubriken: Sjömansyrket - ett val av livsstil. Underbart. Men sen följer en massa information om, och länkar till allsköns utbildningar och skit. Jag är less på utbildningar. Jag är färdigutbildad. Nu vill jag leva. Nu vill jag gå till sjöss!
Call me Ishmael. Some years ago - never mind how long precisely - having little or no money in my purse, and nothing particular to interest me on shore, I thought I would sail about a little and see the watery part of the world.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
det är kört för dina drömmar om att gå till sjöss.
man måste utbilda sig. det är bara så. min flickväns hela familj är västkustbor och båtfolk, så jag har efterforskat i ämnet. av samma skäl som dina. man vill prova på. skön grej. läst i böcker osv.
men de kräver utbildning. åtminstone kock bör du vara.
antar att de blev less på massa bokmalar som inte kunde ta sig an lite karlagöra.
men det är klart, om du verkligen vill gå till sjöss så går det nog. frågan är bara om man verkligen vill det...
Ah, du har förstås rätt.
Men jag vill ändå tänka att det finns en chans. Och jag vill tänka att man vill gå på sjön. Annars känner jag mig så vuxen och rationell.
Skicka en kommentar