Imorse när jag rusade ut ur korridoren, och i farten försökte greppa DN ur postfacket, fann jag till min stora glädje två böcker. Min redaktör Mikael hade levererat dem kvällen innan. Vilken hjälte! Vilken lycka! Jag slet med mig en - serieromanen Simons 120 dagar av Simon Gärdenfors - och sprang till bussen.
Sedan skrattade jag hela vägen dit, och grät hela vägen hem.
Och nu erbjuder Lena mig en kamera! Det verkar som att mitt pinsamma tiggande gett resultat. Men eftersom du är en vän Lena, så skulle det inte kännas rätt att få kameran av dig. Vi kan väl säga att jag lånar den på obestämd tid? Som pappa brukar säga när jag kommer med kepsen i hand och fickorna tomma, och ber om en liten slant till öl och mat.
Hur låter det? Det där med laddaren ser jag inte som ett problem. Ehuru jag tycker det verkar lite misstänksamt. Själv har jag en laddare men ingen kamera. Det är klantigt. Att ha en kamera men ingen laddare är skumt, på gränsen till kriminellt.
Vad glad jag blir! Nu ska jag blogga utav helvete.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
haha, jag är på snudd till kriminell! det är fantastiskt! jag blir alltid trackad för att jag är så himla laglydig och präktig =) hmm, om du har msn så kan du lägga till mig där så kan vi ordna det där med hur kameran ska bli din! eller jag menar, hur det ska gå till för att du ska få låna den, såklart. lenajohansen88@hotmail.com
Tjoho!
Grattis till dig för kameran.
Och grattis till oss som tydligen ska bli sönderbloggade nu.
Trevlig helg!
4h utan någonting. Är det att blogga utav helvete?
Skojar bara. Må bäst...
Sorry. Fick hybris. Men jag levererade alldeles nyss. Och ska fortsätta hela natten lång...
Eller?
Skicka en kommentar