Vissa engelska ord är acceptabla i det svenska språket: cool, nice (förvisso ganska utslitet), protruding, jeans, tvål, osv.
Men inte crazy. Det går bort. Det är inte okej. Det är inte cool. I synnerhet när man sätter lite framför: lite crazy. En person som vill träffa en ny tjej/kille, kanske beskriver sin drömpartner som snygg, omtänksam och lite crazy. Då har ordet crazy plötsligt fått en ny, svensk betydelse som stinker av TV3, sololja, Radio Rix och Jamba.
Det betyder inte längre galen – en person som är lite galen är ju störtskön; lite tvångströjskänsla sådär, någon som kammar fransarna på mattan, försöker döda imaginära flugor och kan slå dig på käften rakt uppochner, bara sådär, när som helst. Han är oförutsägbar, farlig och spännande. Men ingen är så ofarlig och tråkig som en person som är lite crazy.
Känner mig för trött och fantasilös för att leverera en generaliserande personbeskrivning av någon som är lite crazy. Men jag tror ni har en ganska tydlig bild själva.
(Har också väldigt svårt för personer som säger att de har sjuk humor: Alltså jag har så jävla sjuk humor! Samma person pratar med smileys. Jag vet inte hur det går till, men de gör det.)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Jag har över huvud taget svårt för folk som ger sig själva epitet.
"Jag är lite tokig av mig!"
Nej du vill bara tvinga andra att ha din syn på dig själv.
Precis så!
Skicka en kommentar