I ljusgården nedanför mitt arbetsrum skrålar treorna - morgondagens studenter - en monoton ramsa efter eleverna i första och andra ring, som går ut på att dessa stackars losers har ett år kvar, ett år kvar, ett år kvar! eller: två år kvar, två år kvar, två år kvar!
Och jag tänker att det borde vara tvärtom; ettorna som hånar treorna - två år kvar, två år kvar, två år kvar! I friheten och ansvarslösheten på tonårsdagiset gymnasiet, innan förvirringen och tomheten.
Du hade hoppats på frihetskänslor men ironiskt nog fångas du i din egen frihet.
onsdag 4 juni 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Jag tänker också så! Två långa år av frihet kvar.
helt rätt markus!
njut av varenda sekund!
Skicka en kommentar