I förra avsnittet av SVT:s humorprogram Morgonsoffan spelade Johan Glans en hopplös reporter som gjorde ett reportage om sin lunch. Han hade råkat låsa in bilnycklarna i bilen och fick göra det bästa av situationen - som journalist måste man ju alltid leverera. Så han tog en pizza och filmade hela processen, samtidigt som han med dramatiskt ordalag, snabba klipp och eurotechno-musik försökte göra det mer spännande än vad det egentligen var. Givetvis misslyckades han kapitalt och resultatet blev lite halvkomiskt, vilket förstås var poängen.
I Kramfors är detta verklighet. Mittuppslaget i dagens tidning är ett ingående reportage med rubriken: "En pizza i Bollsta". Reportern Katarina vill antingen bli författare eller fortsätta sin journalistbana, men då i Afghanistan eller Tchad, där hon med såna här smöriga reportage strävar efter ett Åsne Seierstad-liv med förlagskontrakt, och kanske till och med ett Pulitzer-pris i journalistik. Men någonstans måste man ju börja, och varför inte på en pizzeria i Bollstabruk?
Här kan ni läsa reportaget. Gör det och missa inte bildtexterna. Det handlar alltså om ställningsbyggaren Keijo som tar skotern till Kalles pizzeria, pub & restaurang och käkar lunch. Resultatet: två sidor, ett överflöd av adjektiv och en hel del semikolon. Tyvärr har de klippt ner artikeln och tagit bort de allra smaskigaste beskrivningarna som finns i pappersupplagan. Men jag finner det ändå mycket roande. Inte för att det är sådär intetsägande småstadsgulligt. Utan för att skribenten inte verkar vara medveten om det - att hon befinner sig på en pizzeria i Bollstabruk, och inte i ett sönderbombat kök i en bergsby i Tibet där vardagen faktiskt är intressant. Hon kör stenhårt och skamlöst på smäktande Paolo Coelho-meningar som de i ingressen. Och originaltexten avslutas med orden:"En vanlig eftermiddag i Bollstabruk."
En man på skoter lämnar pizzerian. Det är enligt reportern en vanlig eftermiddag i Bollstabruk. Det och inget mer. Hade jag varit Bollstabo hade jag nästan tagit illa upp.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
"In kommer Andrea Edman som jobbar på hemtjänsten.
Hon tar en kycklingsallad."
Stabilt.
Mitt favoritstycke är:
"Keijo äter sin pizza till tonerna av 10cc:s slitstarka "I'm not in love". Fast i panflöjtsversion. Små glas med tända värmeljus är utplacerade på borden, men de bleknar i snöljuset som faller in i lokalen; tre av de blekrosa väggarna består i stort sett av bara fönster."
Det känns precis som att jag är där!
Sedan tänker jag: är det första gången hon är på en pizzeria, eller driver hon medvetet med hela verksamheten? Kanske är det ironi. Isåfall är hon ju en hjältinna.
När jag åkte hem över påsk hoppades jag att jag skulle kunna hitta en lämplig tidningsartikel jag kan sätta upp vid mitt skrivbord på jobbet. (Just nu har jag ett urklipp från Pite havsbad som tjejen, som satt där innan jag, satt upp.) Denna hade varit klockren! Synd att jag hann åka tillbaka innan den publicerades.
Lite trivialia. Det var Keijo som först introducerade mig att äta pizzan inifrån och utåt. Så att man lämnar kanterna, om man inte orkar hela. Det här hände faktiskt på Kalles pizzeria för sisådär 10-12 år sedan. Jag äter fortfarande på det sättet, trots att jag aldrig lämnat.
Ja, man hoppas ju någonstans att hon bara blev trött på sin redaktörs tjat om djupare beskrivande artiklar med mer substans.
Är det där killen som redan hade en jacka?
/Skifs
Haha! Det stämmer Skifs! Tänkte inte på det. Men det är han.
Per: Kul trivialia där. Och jag tar med mig tidningen så får du den till helgen.
Rut-Marie (2008-04-14 11:54:37) | svara
Ni som inte har varit och ätit hos Kalles, gör det! Jag lovar att Ni blir inte besvikna! Absolut de godaste pizzorna bakas där.Jag har själv smakat. Ta bilen och åk dit vet ja
Kan anses vara lite offside att kommentera nu, men jag kunde inte motstå frestelsen att ge dig Rut-Maries artikelkommentar.
Skicka en kommentar