I tio dagar har jag känt tomhet och saknad. Som om jag varit en halv människa. Jag har plågats av sömnproblem, dålig matlust, ångest och apati. Och framförallt oro. Oro över att någonting hade hänt. Men så idag kom han äntligen tillbaka.
Vitryssen.
Under påskledigheten har han varit hemma hos familjen i Brest, där han bland annat slitit hjärtat ur en levande get som del av någon vitrysk högtidsritual.
"Vill du se bilder Mikael?"
"Jag tror jag passar på den Vlad, käkade nyss middag."
Men gåvor fick jag ta emot, vare sig jag ville eller inte. Med sig tillbaka till Umeå och sin svenske vän bar han på:
- En kasse full med vitrysk choklad (typ Twistbitar, men dubbelt så stora).
- Ett ölkrus av porslin prydd med borgar, slott och kyrkor från Brest.
- En liter vitrysk vodka.
Så inläggets punchline är förstås följande:
Jag hade tänkt ta en vit månad. Nu blir det en vitrysk månad istället.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Ska ni även dricka på vitryskt vis så kommer den där flaskan vara slut innan du hinner säga groggvirke.
Skicka en kommentar